Kris betyder ursprungligen viktigt beslut på grekiska. Kris kan definieras på flera sätt beroende på vilket perspektiv som anläggs. En organisatorisk inriktad definition för kris är: ”An event that brings, or has the potential for bringing, an organization into disrepute and imperils its future profitability, growth, and. Possibly its very survival” (Larsson, 2001).
En kris kan enligt Larsson ske utan föregående beskrivning. Den kan utvecklas långsamt och successivt i små steg, som var för sig kanske är osynliga eller svårupptäckta för ansvariga aktörer, men som till slut har eskalerat till ett ohållbart läge där den skapar en kris.
Krisens alla faser
Kriskommunikation utgör en del av organisationers agerande vid kriser och ingår i begreppet krishantering. Händelseförloppet vid kriser består i princip av tre faser; före, under och efter kriser. De brukar kallas varnings-, akut-, och följdfasen. Forskare föredrar numer en mer detaljerad indelning där vi kan föreställa oss minst fem steg:
- Förebyggandefasen
- Förberedelsefasen
- Akutfasen
- Återhämtningsfasen
- Lärofasen
Den första fasen syftar till att förebygga en krissituation. Här handlar det om att skapa en säker infrastruktur och säker teknik totalt sett i organisationen och även att reducera risker genom exempelvis säkerhetspolicys, handlingsplaner etc. I förebyggandefasen ingår även fortlöpande underhåll av den kapacitet för krishantering som byggs upp. Förberedelsefasen handlar om att bygga upp en förmåga att hantera svåra påfrestningar.
Det handlar för flesta CIO’s om att skapa resurser och funktioner för att möta en krishändelse, d.v.s. att man organiserar sig och tillför operationell kapacitet för ändamålet. Mer konkret betyder det bland annat utformning av krisplaner och kommunikationsformer liksom övningar och utbildning. Återhämtnings- eller bearbetningsfasen innebär att organisationer försöker återgå till ordinarie arbetsformer, eller att nya strukturer utvecklas om krisen visar sig vara ett resultat av tidigare former. (Larsson, 2001).
Organisationsstudier
Om man studerar hur organisationer kommunicerar vid kriser så lär man sig att kommunikation, och rätt slags kommunikation, är utomordentligt viktig vid sådana situationer. Den andra lärdomen är att de som har informationsansvar i en organisation måste vara väl förberedda och ha inövade planer att ta till vid en kris. Som en tredje lärdom gäller att inga kriser liknar varandra, att man har insikt om detta och upprättar handlingsplaner som tillåter flexibilitet. Den fjärde är att kriser kräver mycket snabb och tidig information
Larsson (2001) berättar att många organisatoriska kriser beror på misstag och misskötsel från ledningen sida. Kriser i organisationer handlar i grunden om kontroll, eller brist på kontroll. En kris uppstår när ett företag eller myndighet förlorar kontrollen över sina operationer.
Larsson (2001) skriver även att organisationer kan påverka eller styra en händelseutveckling till en viss punkt, men inte därefter, och måste acceptera att utvecklingen tar en egen väg. Krishantering och kriskommunikation bör istället tillämpas för att ordna upp efter följderna och även utnyttja den för att förnya organisationen. Kommunikation vid kriser har vissa särdrag (Larsson, 2001). Behovet av information ökar fort. Många inom organisationen vill utbyta information. Detta överbelastar kommunikationskanalerna och information blandas, informationsflödena kan snabbt skifta riktning. Som CIO har man ett stort ansvar för att kommunikationen och rätt kommunikation når fram till rätt personer.
